Jag har en dotter som är 2 år och 1 månad, har en till på väg som är beräknad om 2 månader.
Jag är uppvuxen med föräldrar som har missbruk och psykisk ohälsa, de skiljde sig när jag var 7 år. Jag har blivit ett så kallat "maskrosbarn" men min syster har inte haft lika tur..
Jag vet att mina barn kommer få bättre förutsättningar än vad jag fick. Men hjärnspökena trycker ner mig ändå, och jag mår så dåligt när min dotter är ledsen, ibland bryter jag ihop själv och gråter med henne.. jag har ingen förebild när det kommer till "att vara en bra förälder" jag vet mest hur man inte ska vara.
Jag vill inte känna mig som en misslyckad mamma.. tips på hur man kommer över detta? Någon som har varit med om liknande?