Min mens var försenad så tog ett test precis som visade positivt. Är väldigt förvånad och vet inte riktigt hur jag känner, känner att det är mycket som snurrar just nu och behövde bara få ur mig och "berätta för nån". Vårt första barn fyllde 1 år i början av mars. Vi hade tänkt börja försöka med nr 2 till sommaren (i maj/juni nångång), men nu har jag alltså blivit gravid ändå utan att vi ens aktivt försökt. Med första barnet försökte vi aktivt i ganska precis 1 år innan jag ens blev gravid och nu har jag alltså blivit det utan att vi ens försökt. Han har aldrig kommit i mig, utan vi har kört utan kondom först och sen tagit på kondom. Vi hade som sagt planer på att börja försöka aktivt till sommaren, så det är inte hela världen att jag blev gravid nu, lite tidigare än planerat. Men är ändå bara så förvånad och känner att det ändå va liiiite för tidigt mot vad vi hade tänkt. Hade ändå gärna sett att barn nr 1 va typ 2 år + innan nr 2 kommer.
Dels hade vi planerat att ta en resa i början av januari, innan en ev. Nr 2 kommer, men nu blir det inte aktuellt.
Dels ville jag verkligen njuta av den här sommaren som kommer med mitt första barn innan han börjar förskolan till höst. Nu blir jag rädd och stressad att jag inte kommer orka/må bra för att göra det som jag hade tänkt i mitt huvud.
Sen är det här en sån dum grej av mig, men jag har alltid sagt att jag helst inte vill ha november- eller decemberbarn, så jag hade ändå planerat runt det. Men om det här går vägen så verkar det här bli ett sent novemberbarn. Men det är nog bara mer en grej i mitt huvud och inget man kommer tänka på sen. Hoppas jag.
Aja, behövde bara få ur mig lite tankar och känslor. Min man är bortrest och vill helst vänta med att berätta tills han kommer hem, därav kände jag att det var bäst att skriva här. Vill inte berätta för någon i min närhet innan min man ens vet.