När vår dotter Ingrid föddes hade hon en bekymmersrynka mellan ögonbrynen. Den syns tydligt på alla kort från BB. Den rynkan är kvar ännu. Haha! Jag brukar kalla henne för Stenansiktet när nya människor träffar henne, för att de inte ska tro att det är deras fel att hon inte ler eller skrattar. Man KAN få henne att skratta, men det är endast om min man och jag är ensamma hemma med henne, och det kommer inte spontant kan jag lova! Nu har vi varit med min mans familj i Skåne en vecka, och de fick höra henne skratta till, alltså här pratar vi en sekund, EN gång på hela veckan. Min svägerska frågade mycket förvånad "Skrattade hon?!" Är vi tex på öppna förskolan sitter hon mest och tittar på de andra barnen och leker med något framför sig. Jag började gå när hon var fyra månader och under åtta månaders tid tror jag inte de hörde henne skratta en enda gång. Är det någon mer som har en sån här svårflirtad bebis? Jag tycker bara man hör om alla "glada, utåtriktade" ungar som alltid ler och skrattar. Nu är vi så vana vid att hon är sån här, men man märker ju på folk att de inte riktigt vet vad de ska hitta på när hon stirrar ut dem med en blick som säger "Vem är du och vad vill du mig?" Men go är hon! 3