Åh jag känner mig så uppgiven... Vår dotter på 2 år och snart 2 månader har varit blöjfri i tre månader nu utan knappt någon olycka alls... Det har gått så otroligt bra! Tills nu.. första veckorna på förskolan efter sommarledigt gick bra, de allra flesta dagarna helt olycksfria, någon enstaka dag då hon kissat en liten skvätt eller fått en liten bajsplutt i trosan. Sånt man kan räkna med tycker jag då. Men sen förra veckan när jag hämtade hade hon plötsligt blöja på sig? Jag frågade varför men fick till svar att de bestämt att hon skulle börja med blöja igen. Hon hade då kissat på sig en gång, detta var på torsdagen och tidigare i veckan hade hon inte kissat eller bajsat på sig en enda gång. Jaja tänkte jag, de tycker väl det är jobbigt att hålla reda på när hon behöver gå på pottan osv.. jag kände mig ledsen över detta men kom över det. När vi kom hem så VÄGRAR min dotter plötsligt pottan helt och hållet! Även toan ratas, hon ber bara om blöja hela tiden och sedan i torsdags (är nu måndag veckan efter) har hon inte kissat eller bajsat i pottan en enda gång, bara blöjan. Så efter tre månader går det plötsligt inte alls längre och jag är så ledsen över detta, har varit så skönt för både oss och dottern att slippa blöja... Nu vet jag inte vad vi ska göra, dottern får panik så fort man nämner pottan och skriker efter blöja, låter vi henne vara kissar hon tillslut på sig istället för att sitta på pottan vilket såklart är hemskt för henne. Vad ska vi ta oss till nu? 😭