Hej, Detta är mitt första inlägg någonsin på ett forum överhuvud taget, men kände att jag dels ville höra om andras erfarenheter samt dela med mig om någon annan skulle vilja/behöva läsa om detta. Drygt en månad efter att jag hade ammat min bebis började det bli lite kämpigt på högra bröstet. Under hela BB-vistelsen hade jag fått höra hur bra greppet såg ut och att amningen hade kommit igång bra. Bröstvårtan hade blivit lite öm och sårig samt att mjölkproduktionen hade startat igång rejält på den sidan (bröstet hade hunnit bli större än det högra, vilket i sig inte behöver vara konstigt). Mjölkstockning hade jag haft tidigare på höger sida som jag hade lyckats amma bort, så jag var rätt vaksam med mina bröst men lyckades ändå missa att det hade blivit en liten förhårdnad precis under vårtgården, snett under bröstvårtan. Amningen var inte så effektiv eftersom vårtgården hade blivit lite hårde och svårare för bebisen att ta in. Detta resulterade i ännu mer öm bröstvårta, varpå jag testade att använda amningsnapp. Det fungerade helt okej, men tömde inte bröstet ordentligt. Jag började må sämre (frossa) och bröstet blev inte mindre. Jag hade en manuell bröstpump hemma men eftersom trattstorleken var lite för stor vågade jag inte använda den pga hela vårtgården åkte in i tratten, vilket inte kändes som en smart idé. Min mamma hjälpte mig att massera bröstet och efter att vi lyckats tömma en del (vilket inte var lätt alls, mjölken tycktes inte vilja komma ut) så kändes bröstet mycket mer följsamt. Då bestämde jag mig för att ringa amningsmottagningen och fick rådet av dem att försöka använda pumpen, trots att tratten var för stor (vilket jag alltså nämnde för dem). Att använda den tratten känns som mitt livs största misstag, mitt bröst blev nämligen avsevärt värre nästan omedelbart efter några försök med pumpen. Dagen efter pumpförsöket blev mitt bröst rött och mer svullet. Jag hade fått över 40 graders feber som inte ville ge sig trots febernedsättande. Hos amningsmottagningen fick jag pumpa mitt bröst med en elektrisk pump, vilket kändes lite bättre. Sköterskan tyckte att rodnaden hade lagt sig och att det såg bättre ut. Helt ärligt så minns jag inte så mycket av allt som hände. Summan av det hela var att amningen blev katastrofal, amningsnappen hjälpte inte alls, jag försökte amma bebisen som skrek samtidigt som jag själv grät och skrek om vartannat. Minns att min mamma försökte hjälpa mig handmjölka mitt bröst under en varm dusch och att jag aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv. Till slut tog amningsmottagningen en mjölkodling, vilket de borde ha gjort vid första besöket då jag hade ett rött bröst (?). Mjölkodlingen visade till slut på stafylokocker och streptokocker. Med två penicillinkurer som skulle tas var fjärde timme skulle jag även ha vitkålsinlägg på mitt högre bröst som skulle bytas regelbundet, samt att bröstet skulle pumpas varannan timme dygnet runt trodde jag på riktigt att det aldrig skulle gå över. Som om detta inte vore nog ville febern inte släppa och bröstet/armhålan/armen gjorde fruktansvärt ont konstant. En åktur till blev det till amningsmottagningen där ultraljud gjordes för att utesluta bröstböld och de vare sig kände något eller såg något som skulle tyda på det. Tio timmar senare märkte jag att min bröstvårta hade blivit sned och drog mer åt det ena hållet. I bakhuvudet hade jag kommit ihåg att detta var ett symptom på bröstböld och ringde in till amningsmottagningen för att rådfråga. Svaret jag fick var att det omöjligen kunde utvecklas till en bröstböld bara efter en natt, eftersom jag redan hade fått göra ett ultraljud. Vi åkte in tidigt på morgonen och fick där göra ett andra ultraljud som visade att det fanns en bröstböld. Tömning, operationer och upphörd amning blev resultatet. Någon som varit med om liknande och kunnat amma på bröstet? Idag har jag ett ärr bredvid bröstvårtan, vilket gör att den är lite sned och indragen. Djupt tacksam om ni vill dela med er!