Hej! Jag och min sambo har nu varit tillsammans i över tre år, från start klickade jag inte alls med svärmor. Situationen är densamma än idag, svärmors sambo går jag inte heller ihop med.. det är alltid stelt när vi ses och vi har aldrig något att prata om, det är aldrig något naturlig samtalsämne: typ som- hur är det med er? Vad gör ”bebis” för framsteg? Hur känns det att vara mammaledig? Det är bara gnäll och prat om jobb.. inget roligt och naturligt alls. Osv... o nu när vi har vår son på 7 månader så känns det som jag är skyldig dem att vi måste ses liksom, som att det är mitt ansvar att det känns bra och fungerar när vi ses. Det känns verkligen skitjobbigt och har haft det svårt ang detta sedan start. Har känt lite ångestliknande känslor kring denna situation, nu ska vi ju fira jul tillsammans med dem och det får mig stressad och som sagt blir jag alltid så himla obekväm i deras sällskap. Vi ses typ aldrig men när vi väl ses känns det skit. Hjälp! Vad ska jag göra?