Jag och min sambo har en snart 3 månader gammal bäbis och har just nu långväga besök av hans familj. De ska bo hos oss i två veckor och hans mamma har jag aldrig träffat tidigare. Till saken hör att han inte jobbar på den orten vi bor och därför själv inte bor hemma i veckorna. Det resulterar till att jag ska vara med dem själv största delen av tiden de är här. Jag kan dessutom inte kommunicera med mamman iom att hon inte kan ett ord engelska. Med två dagars mellanrum var hans ena syster (som jag inte heller träffar) oxå på besök i två veckor, samma sak då han var mestadels borta. Jag har sagt till min sambo att jag inte känner mig så bekväm i att ha dem här med så lite mellanrum för återhämtning. Och att det känns konstigt att han själv inte är här med dem speciellt när de åkt så långt. Men han menar på att de ”klarar” sig själva och att de kommer för att se bäbisen. När jag påpekar att han inte verkar bry sig om hur jag mår i det hela så pekar han bara på att vi har olika syn på vad som är ok när det kommer till att ha gäster för att vi kommer från olika kulturer. Jag blir frustrerad och känner det som att han skuldbelägger mig för att jag ”gör det till ett problem”. Är det någon annan som har likande erfarenhet när det kommer till kulturella förväntningar och hur ni tacklat detta?